Thrugot Ulvsson Fagerskinna
-1070?
mf
Håkon Ladejarl Eriksson. Født omkring 998. Død 1030. Jarl. |
mm
Gunhild ???. Død etter 1066. |
||
f
Ulv Galiciefarer. Jarl. |
m
Bodil Haakonsdatter. |
||
Gift |
Thorgunna Vagnsdatter.
Født omkring 1030.
|
||
Bodil Thrugotsdatter.
Dronning.
Født omkring 1056. Død 1103 på Oljeberget ved Jerusalem. |
Jarl.
Levde 1036.
Død omkring 1070.
Thrugot (Thrund) Fagerskinna var dansk hird (jarl) og jydsk stormann.
Han var kong Svend II Estridssons hirdstyrer og var med ham 09.08.1062 i slaget utenfor Halmstad.
Han tilhørte senere Knud II den Helliges parti.
I sin beretning om slaget mot jomsvikingene har Saxo fjernet Vagn Åkesons navn. En
mulig grunn til dette kan ha vært at helten fra Hjørungavåg har vært et symbol for den såkalte
Thrugot-slekten, som i sin tid rommet viktige motstandere til erkebiskop Absalon som var
Saxos oppdragsgiver.
De mest fremtredende medlemmene var de to første erkebiskopene i Lund, Asser og
Eskil, som hadde embetet sammenhengende fra 1104 til 1177. Om erkebiskop Assers far og
onkel heter det i Knytlingesagaen:
«žeir váru kallašir Žorgunnusynir. Žorgunna, móšir žeira var dóttir Vagns Ákasonar.»
Betegnelsen «Žorgunnusynir» bekreftes av Necrologium Lundense, hvis eldste del stammer fra Assers tid, der Assers far kalles Sven Thrugunnu sun. Svens far Thrugot (<Žorgautr) var ifølge Knytlingesagaen og Saxo også far til Bodil, som var gift med kong Erik I Eiegod. Gjennom Bodil var Thrugots etterkommere nært beslektet med de etterfølgende danske kongene. Mye tyder på at Asser og hans slekt spilte en viktig rolle ved opprettelsen av det nye erkebispesetet for Norden i 1104, og at Asser og brorsønnen Eskil var sentrale aktører i maktspillet i Norden inntil 1170-tallet.
Det er uenighet om hvorvidt Bodil er Thrugots datter. Lars Hermanson skriver i sin
doktorsavhandlig «Släkt, vänner och makt»:
«Forskare som C.G. Schultz och Eric Christiansen hävdar att tolkningen av Bodil som
tillhörande trundsläkten grundar sig på en missuppfattning. Något äktenskap mellan
Thorgunna och den av Saxo omnämnde Thrugotus, far till Bodil, kan inte påvisas.
C.G. Schultz hävdar att den bevarade latinska texten av Svend Aggesens 'Lex
Castrensis', som år 1570 översattes från den danska förlagan av år 1430 av Claus
Lyschander, felaktigt har tolkat Svend Aggesens uppgift att hans förfader Svend skulle vara
son av en viss Thrugot. Lyschander har enligt Schultz helt enkelt missuppfattat den danska
förlagan från 1430, vilken kallar Svend för "Swen Thrundasson", genom att inkorrekt tillämpa
den latinska översättningen 'Sueno filius Thrugut'. Stephan J. Stephanius utgåva från år 1642
har sedan utgått från Lyschander, men emenderat benämningen till det grammatiskt riktiga
(men troligen historiskt felaktiga) 'Sueno, filius Trugoti'. Lyschanders och Stephanius
översättningar har således förvandlat ett matronymikon till ett patronymikon. Saxos 'Thrugotus'
och Knytlingas 'Thorgot' (eller Thorgaut) behöver följaktligen inte ha något att göra med
trundsläkten. Bodils ädla härkomst måste således sökas på annat håll. Bodil beskrivs i abbot
Wilhelms ' Genealogia' som 'Botilde regina de nobilissima Danorum prosapia orta'».
1
Om du har kommet til denne siden uten at det er en oversiktsramme til venstre,
vennligst
TRYKK HER for å komme til min hovedside.
If you have entered this page without a Menu Bar Frame on the left of the screen,
please
PRESS HERE to get to my main page.
Produsert av DISGEN versjon 8.1e 2009-10-17