Biografi - Biography

Nybygger.
Født omkring 1617 i Hietaniemi, Koivukylä kyrkby, Hietaniemi (Norrbotten).
Død mellom 1680 og 1683 i Lainio, Jukkasjärvi (Norrbotten).

Levde fra 1650 til 1656 i Neitinniva, Junosuando (Norrbotten).
    Klemet (Clemt, Clement) ble født på Hietaniemi gård i Koivukylä kirkeby, Hietanieimi sogn, omkring 1617. Han var sønn til Olof Larsson Hietaniemi.

    Han nevnes i Koivukylä i Hietaniemi sogn fra 1637 til 1647 [manntall, Wahlberg 1988].

    Etter å ha bodd en tid i Kangos på 1640-tallet grunnla han nybygget Neitinniva (Neitinkylä) ved Lainio elv omkring 1650. Han nevnes likevel i manntall for Junosuando by i Pajala sogn fra 1653 til 1656 dit Kangos tilhørte frem til 1812.

    Utdrag fra Åke Back`s bok «Kirunas byar»:
    «Clemet Olofsson fick sitt nybygge vid forsen Neitinniva (Lainio) insynat omkring 1650. Han bör ha kommit dit något år tidigare för att ha ett nybygge att visa upp för de myndighetspersoner som gjorde syneförrättningen. Kanske 1647. Nybygget ska i varje fall ha grundlagts under trettioåriga kriget och det slutade som bekant 1648.
    Clemet Olofsson lär ha varit född 1617 i Koivukylä, men flyttade som ung till Kangos. Han återfinns märkvärdigt nog i längderna för Junosuando (dit Kangos hörde fram till till 1812) åren 1653-1656, trots att han då hade sitt nybygge i Neitinniva insynat. Möjligt är att Clemet bara ordnade bostället och sedan lämnade över det till sönerna Olof och Mårten. Årtalen i de gamla längderna får man ibland ta med en nypa salt. I August Ljungs gamla familjeregister uppger Clemets son Mårten Clemetsson ha avlidit 1733 på sitt 100:e år. Stämmer det så skulle Clemet ha blivit far vid 16 års ålder.
    Det är egentligen inte mycket som vi vet om den man som uppges vara Lainios förste nybyggare. Vissa kännare tippar att han dog på 1660-talet, men det antagandet motsägs av mantalsuppgifterna från 1684 som berättar att ”Klemet Olofson är åbo i NeitisNifva”. Namnet på Clemets hustru är heller inte känt, möjligen heter hon Brita. Dödboken uppger att ”gamla Brita” i Lainio avled 1724 och att hon då var 102 år. Stämmer det lösa antagandet att hon var Clemets änka blir ju sonen Mårtens födelseår ännu mer orimligt. 1633 var Brita bara 9 år gammal.
    Inte minst med tanke på Clemet Olofsons uppgivna födelseår ser det nog ut som om Lainios 350-jubileum 1981 kom i tidigaste laget. Det är knappast troligt att Clemet grundade ett nybygge vid 14 års ålder och ännu mindre troligt att han kunde ha med sig två söner under färden från Kangos till Neitinniva. Det var Calle Andersson från Lainio som fastställde jubileumsåret. Han hävdade också att den förste nybyggaren var Clemets son Olof Clemetsson, som näppeligen var född 1631. Trots det sägs att han utsåg sin boplats på 1620-talet. På ett annat ställe i boken uppges att Olof 1692 stod tills svars för intrång i tornedalingarnas fiskevatten – det går inte riktigt ihop.
    Om vi för enkelhetens skull utgår ifrån att Clemet Olofsson var först och att sönerna Mårten och Olof tog över nybygget. Den tredje sonen hette Clemet och blev bonde i Kangos. Han levde mellan åren 1657 och 1740.
    Mårten Clemetsson känner vi inte till särskilt mycket, bara att han brukade halva faderns hemman och ska ha dött 1733 över hundra år gammal (??). Han hade sönerna Måns, Mårten och Erik. Om Måns Mårtensson vet vi att han var nämndeman, liksom att Mårten Mårtensson var gift med Sofia Persdotter Servio från Tornefors.
    Olof Clemetsson brukade den andra hemmandelen. Han blev 1704 nämndeman och skötte den sysslan fram till sin död 1716. Olof nämns, som de flesta människor vid denna tid i flera tingsprotokoll. Han krävdes bland annat på ersättning av några Vitsaniemibor för att han skulle ha gjort intrång i deras kenttäsjö Temminkijärvi.
    Olof Clemetsons hustru är inte känd till namnet. Hon födde minst fem barn – Hans som stannade i Lainio, Ella (1676-1764) som gift sig med Lars Hansson Kemi i Masugnsbyn, Olof, Henrik och Simon. De yngsta barnen kan ha hamnat i fosterhem efter faderns död. Olof togs i alla fall omhand av kusinen Mårten Mårtensson i Vittangi.
    Den alltid vederhäftige kronobefallningsmannen Anders Hackzell har uppget att det 1738 fanns åtta nybyggare i Jukkasjärvi socken därav fyra i Lainio – Mårten Mårtensson, Hans Olofsson, Olof Kemiläinen och Mats Eriksson.»

    Det hevdes at Klemet bodde i Lainio allerede ved tinget i Jukkasjärvi 29.01.1650. En borger som het Henrik Klemetsson måtte da bøte for å ha slått Klemet Olsson «i Siggeuaru». Det er vel imidlertid trolig at dette var hans navne, samen og nemndemannen med samme navn!

    Klemet levde fortsatt i 1680 da han trettet med Henrik Nilsson Nikka i Suonttavaara, Enontekis sogn, om retten til fisketresket Temmingijärvi i Siggevaara, Jukkasjärvi sogn. Nikka hadde kjøpt 2/3 av tresket av Johan Olsson i Koivukylä. Klemet mente imidlertid at han hadde størst rett till tresket, noe som retten med hjelp av
  «inkompne skähl och åthskillige insinuerande skriftelige Attester»
også slo fast;
  «hälst emädan dhe andre dess medharfwingar, samma Träsk honom [Klemet] opdragit
    att innlösa i bördh, som Attesten af den 20. Decemb. 1679, förmåår och innehåller».
Klemet løste inn Henrik Nilsson Nikkas del av Temmingijärvi for 28 daler koppermynt.

    Samma år krevde Mickel Eriksson Rahtu i Kuivakangas gjennom sin fullmektige, lensmannen Mickel Jönsson Kohkoinen i Kuivakangas, at Klemet Olofsson årlig skulle leverere 1 lispund gjedder til Mickel Rahtu, siden han brukte den del av Temmingijärvi som Mickel eide [dombok, Jukkasjärvi tingslag 1680].
    Klemets sønn Olof ble i 1683 innstevnet i konflikten med slekten Rahtu, da saken dette år igjen ble tatt opp ved tinget. Derfor kan man vel anta at Klemet Olofsson døde mellom 1680 og 1683 på Lainio i Jukkasjärvi.

    Klemet hadde følgende barn:
Mårten, død 1723 på Lainio, Jukkasjärvi.
Karin, gift med Per Mickelsson Rahtu i Kuivakangas, Övertorneå sogn.
Brita, døde som enke i 1724, begravet 19. januar «102 åhr som gissas».
Olof, død 1716 på Lainio, Jukkasjärvi.
1658: Klemet, gift med Brita Josefsdotter Juuso, død 08.01.1740 på Kangos, Jukkasjärvi. 1