Thrugot Ulvsson Fagerskinna
-1070?
Jarl.
mf
Håkon Eiriksson Ladejarl. Født omkring 998. Død omkring 1029. Jarl. |
mm
Gunhild ???. Død etter 1066. |
||
f
Ulv Galiciefarer. Født mellom 1000 og 1010. Jarl. |
m
Bodil Haakonsdatter. |
||
Gift |
Thorgunna Vagnsdatter.
Født omkring 1030.
|
||
Bodil Thrugotsdatter.
Dronningkonsort.
Født omkring 1056. Død 1103 på Oljeberget ved Jerusalem. |
Jarl.
Død omkring 1070.
Levde 1036.
Thrugot (Thrund) Fagerskinna var dansk hird (jarl) og jydsk stormann.
Han var kong Svend II Estridssons hirdstyrer og var med ham 09.08.1062 i slaget utenfor Halmstad.
Han tilhørte senere Knud II den Helliges parti.
" |
Utvalgte etterkommere til Thrugot (Thrund) Fagerskinna. |
Betegnelsen «Žorgunnusynir» bekreftes av «Necrologium Lundense», hvis eldste del stammer fra Assers tid, der Assers far kalles «Sven Thrugunnu sun». Svens far Thrugot (Žorgautr) var ifølge Knytlingesagaen og Saxo også far til Bodil, som var gift med kong Erik I Eiegod. Gjennom Bodil var Thrugots etterkommere nært beslektet med de etterfølgende danske kongene. Mye tyder på at Asser og hans slekt spilte en viktig rolle ved opprettelsen av det nye erkebispesetet for Norden i 1104, og at Asser og brorsønnen Eskil var sentrale aktører i maktspillet i Norden inntil 1170-tallet.
Det er uenighet om hvorvidt Bodil var Thrugots datter. Lars Hermanson skriver i sin
doktorsavhandlig «Släkt, vänner och makt»:
«Forskare som C.G. Schultz och Eric Christiansen hävdar att tolkningen av Bodil som
tillhörande trundsläkten grundar sig på en missuppfattning. Något äktenskap mellan
Thorgunna och den av Saxo omnämnde Thrugotus, far till Bodil, kan inte påvisas.
C.G. Schultz hävdar att den bevarade latinska texten av Svend Aggesens 'Lex
Castrensis', som år 1570 översattes från den danska förlagan av år 1430 av Claus
Lyschander, felaktigt har tolkat Svend Aggesens uppgift att hans förfader Svend skulle vara
son av en viss Thrugot. Lyschander har enligt Schultz helt enkelt missuppfattat den danska
förlagan från 1430, vilken kallar Svend för "Swen Thrundasson", genom att inkorrekt tillämpa
den latinska översättningen 'Sueno filius Thrugut'. Stephan J. Stephanius utgåva från år 1642
har sedan utgått från Lyschander, men emenderat benämningen till det grammatiskt riktiga
(men troligen historiskt felaktiga) 'Sueno, filius Trugoti'. Lyschanders och Stephanius
översättningar har således förvandlat ett matronymikon till ett patronymikon. Saxos 'Thrugotus'
och Knytlingas 'Thorgot' (eller Thorgaut) behöver följaktligen inte ha något att göra med
trundsläkten. Bodils ädla härkomst måste således sökas på annat håll. Bodil beskrivs i abbot
Wilhelms ' Genealogia' som 'Botilde regina de nobilissima Danorum prosapia orta'».
1
Fra norsk Wikipedia.
«Thrugot Ulvsson Fagerskinna ( ca. 1070) var en dansk jarl, sønn av jarl Ulv
Galiciefarer og Bodil Håkonsdatter, datter til jarlen Håkon Eiriksson.
Stormann.
Thrugot var en stormann fra Jylland som var kong Svend Estridssons hirdstyrer. Han
var sammen med kongen i slaget utenfor Halmstad i 1062, og senere var han blant Knud den
Helliges tilhengere. Thrugot knyttes til Galicia i det nordvestlige Spania. Antagelig er denne
forbindelsen grunnet hans far Ulv som hviler på en legendarisk grunn. På samtidig dansk
kalles Thrugot eksempelvis "Thrugot Ulfsen Fagerskind af Galizia". Hans betydning ligger i at
han er stamfar til Thrugotslekten. Han nevnes i flere middelalderkilder, blant annet i den
norrøne "Knytlinga saga" og i Saxo Grammaticus' fortellinger.
Thrugotslekten.
Thrugot var gift med Torgunna Vagnsdatter, datter til Vagn Åkesson og Ingeborg
Torkelsdatter. Hans datter var Bodil Thrugotsdatter som ble gift med kong Erik I Eiegod. Han
hadde også minst to sønner, Astrad Thrugotsson og Svend Thrugotsson, begge knyttet til Erik
den Helliges hird. Fra Svend nedstammer de senere mektige biskopene i Lund. Han var far til
Asser og farfar til Eskil. Også historikeren Sven Aggesen tilhørte slekten som Eskils nevø.
Både middelalderens og moderne historikere har problematisert slektskapet. Saxo
fjernet Vagn Åkessons navn fra omtalen av slaget ved Hjørungavåg. Grunnen var antagelig at
han var et symbol på Thrugotslekten som i sin tid besto av betydningsfulle motstandere til
erkebiskop Absalon som var Saxos oppdragsgiver.
Lars Hermanson ser den politiske maktkampen i
1100-tallets danske samfunn som en kamp mellom ulike sosiale nettverk innenfor et avgrenset
politisk elitesjikt. Han anser derfor at Bodil Thrugotsdatters slektskap tilbake til Thrugot
således også kan betviles:
"Saxos 'Thrugotus' och Knytlingas 'Thorgot' (eller Thorgaut) behöver följaktligen inte
ha något att göra med trundsläkten. Bodils ädla härkomst måste således sökas på annat håll.
Bodil beskrivs i abbot Wilhelms Genealogia som Botilde regina de nobilissima Danorum
prosapia orta.".»
2